Just nu känns det som om jag befinner mig i ett slags vänteläge inför det som komma skall. I det minsta perspektivet är väntan på att mina barn ska hämtas på dagis (vilket kan vara nog så viktigt), i ett medelperspektiv finns väntan på svärmors 60-års fest. Sen har vi förstås väntan på att börja jobba om ca 1,5 vecka, eller varför inte väntan på studieresan med nämnden den 20-22 september. Jag väntar också på partistämman och resultaten därifrån.
Att vara i vänteläge är både bra och dåligt. Bra för att väntan och längtan ger en längre njutningsperiod, dåligt för att tiden i detta läge lätt slösas bort till i slutändan ingenting. För när man väntar på något är det lätt att missa värdefulla upplevelser i sin närhet.
Kristina Östman