Jag är nu sex veckor in i terminen och mina reflektioner kring hur dagens, ”moderna” studenter lever är många. Det som framförallt är intressant är hur vi i politiken kan anpassas oss till en förändrad situation för studenter. Borta är det traditionella studentlivet där kåren var central för det sociala nätverket och där boende i studentkorridor var lika självklart som CSN-lån och studentmat i form av nudlar. Den moderna studenten väljer bort kårlivet, vilket är möjligt inte minst tack vare avskaffandet av kårobligatoriet. Den moderna studenten har ofta ett väl utbyggt nätverk innan och är inte lika beroende av kåren som inkörsport till det sociala livet. Den moderna student bor hemma hos föräldrarna och betalar varken hyra eller mat. Detta möjliggör också för den moderna studenten att skippa åtminstone lånedelen i studiemedlet. Den moderna studenten jobbar vid sidan av studierna – även om detta innebär att rätten till studiemedel påverkas vid för hög inkomst. Den moderna studenten kommer inte bara direkt från gymnasiet och förekomsten av barn är betydligt större nu än tidigare. Visst generaliserar jag i mina påståenden och visst förekommer andra typer av studenter. Men den övergripande trenden tycks gå åt detta håll och därför måste vi politiker anpassa politiken efter rådande omständigheter när vi planerar för att förbättra studenters vardag.
Jag föreslår följande förändringar:
- Slopa inkomsttaket i studiemedlet. Det ska vara okej att jobba vid sidan av studierna och ändå kunna låna. Valfrihet hos den enskilde ska vara styrande och vill jag lägga ned tid på att få en bättre ekonomisk situation så ska inte detta bestraffas av staten.
- Bygg billigare studentbostäder som moderna studenter har råd med.
- Underlätta för studenter med barn – både ekonomiskt och tidsmässigt.
Samhället måste bli bättre på att anpassa sig efter moderna studenter och inte leva kvar i det som en gång var. Och bilden av den nya, moderna studenten måste föras fram mer och ges genomslag i politiken.
Kristina Östman