Har under förmiddagen roat mig med att räkna fram partiets interna topplista över antalet kryss i valet till kommunfullmäktige. Fick själv 50 kryss fördelat på 44 i östra valkretsen och 6 i västra valkretsen. Något färre än jag hade förväntat mig med tanke på min personvalskampanj – men samtidigt tillräckligt många för att placera mig på top 5 på listan. Och då är jag bara slagen av de riktiga veteranerna inom partiet! Visserligen blir jag utan både ledamots och ersättarplats i fullmäktige – men kanske kan jag vara påtänkt vid avhopp? Fast tanken på att någon av de nu invalda skulle hoppa av är väl avbsurd…
Jag hoppas fortfarande på plats i nämnd/nämnder i kommunen. Jag tycker att hårt arbete i kombination med erfarenhet och intresse ska bära frukt. Visst är det många som vill dela på kakan, men avvägningen i tillsättningen måste kunna baseras på fler faktorer än att gammal är äldst. En demokrati ska ju i sin representation spegla befolkningen i sin helhet – d v s unga och gamla, kvinnor och män, svenskar och invandrare etc. En titt på dagens sammansättning i vissa nämnder visar dock på det motsatta. I vissa nämnder är det ytterst få kvinnor, i andra är det ytterst få män. Det borde få dem vid förhandlingsbordet att särskilt tänka till. Och tittar vi på åldersammansättningen, är det än värre. Engagemang och delaktighet skapas inte av exklusivitet!
Tillbaka till kryssfenomenet. Jag kan numera titulera mig som den femte mest kryssade för valet till kommunfullmäktige. Alltid finns det nåt positivt att lyfta fram. Det är för dessa 50 jag ska jobba under de närmaste 4 åren. De är dessa röster som är moroten för mig – och utöver detta att jobba så bra att kryssen blir fler i nästa val.
Kristina Östman